Känner nästan lite "YOU'RE SO DEEP RIGHT NOW I CAN'T EVEN SEE YOU" över mig själv just nu och då har jag ändå inte ens börjat skriva. Skrev ju innan att det inte ens var här jag skulle skriva men varför inte liksom.
För att bli ännu mer deeeep satte jag på musik. Ni vet sån där emomusik? Ah just exakt. Sån där fin underbar musik som får en att känna varenda känsla i hela kroppen. Vill ni höra några bra låtar så lyssna på dessa :
Dessa får gå på repeat för mig denna kväll.
Ja vad ska jag då egentligen skriva om? Ja det vet jag faktiskt inte ens själv men kan ju börja med att citera en av låtarna över.
Förutom att On Top Of The World ger mig en sån lyckokänsla så får den mig att bara känna och tänka efter så mycket mer. Den underbara känslan grundar sig i att fina Helene hade med den i videon om våran klass(saknade älskade älvan) och eftertänksamheten har kommit till när jag börjat lyssna på texten. Vid första "lyssningen" är det ju en sån där tralvänlig låt som man ba blir helt glad och lycklig av. Och lyssnar man till texten är det ju också det den ska ge.
Minns så jävla tydligt när och var jag var när jag reagerade på vad första meningen i låten är. "If you love somebody, Better tell them while they’re here ’cause, They just may run away from you" och ja det var ju lite så min sommar började men ack vad mycket klokare man blir av motgångar. Att säga "livet är för kort blablabla" känns fel men tiden man har med nära och kära och banne mig för kort för att hinna säga allt det fina och snälla om människor som förtjänar det.
Visst är det tragiskt att det ska krävas uppoffringar för att man ska lära sig vad man har och inte har men det är ju tyvärr så livet är. "Man saknar inte kossan fören båset är tomt" ungefär. Så därför kan man nog säga att denna sommar blivit till en sommar då jag känt sånt överflöd av kärlek så jag inte ens vetat vart allt ska ta vägen. Till slut försökte jag ta vara på alla känslorna istället och bestämde mig för att säga varenda snälla tanke jag hade om någon. Liksom bara bli en bättre människa, jobba på karma kontot ungefär. Men Gud så mycket bättre man mår. Av att få säga till tjejen i kassan på City gross att hennes tatueringar var helt sjukt snygga och se hennes tacksamhet att hon kommer av sig helt och slår in fel. Att få berätta för sina vänner hur fina och bra de är och få tillbaka ett haha okej? detsamma! och svara tillbaka att "vadå frågetecken det var ju något snällt" och då få till svar "Ja jag sa ju detsamma?" och bara inse hur jävla lätta och sköna människor är egentligen.
Jag får allt för ofta höra att jag tänker för mycket. Och det gör jag fannemej, jag tänker och tänker och tänker i tanken och i den tanken skapas en ny tanke. Mitt egna lilla inception ungefär. Jag kunde se det som något dåligt som något som bara förstörde för mig själv, något som förstörde min situation med andra och ja något irriterande bara. Och jovisst det är det förvisso vissa stunder men när man lära sig att tygla alla tankar och lär sig att förstå varför just den tanken kommer upp så blir allt mycket mer annorlunda. Nu börjar inceptionen här med haha.
Nej men det behöver inte vara något dåligt att överanalyser så länge man lär sig att alla analyser inte behöver ha någon grund eller leda någon vart. De finns bara där för att göra dig förberedd på det mesta och för att se hur du skulle reagera i de olika situationerna.
Ja vart kommer jag med detta egentligen? Ingen jävla aning men jag vill väl på något sätt förmedla den kärlek jag känner för allt och alla. Kan nästan känna mig creepy och konstig och börja tänka vad tror folk om mig egentligen. Men då kommer den där överanalysen och sen tyglar man alltihop och ba VAD FAN SPELAR DET FÖR ROLL VAD ANDRA TYCKER? Förstår folk inte vänligheten och att det är en vänlighet av just vänskapliganda så får de ju faktiskt skylla sig själva.
Men att kunna säga till random person på gymmet "vilken jäkla kropp du har, riktigt avundsjuk" eller säga "jag är vänskapligt kär i dig" till en nyfunnen vän som man klickat så bra med eller att helt enkelt säga till sin före detta "att du är en sån fin människa, jag ser verkligen upp till dig" utan att känna att man säger det med någon baktanke åt kärlekshåll. Utan helt och hållet vänligt och vänskapligt bara vill ge folk den uppskattning de förtjänar.
Det finns en viss person jag har att tacka för detta och det vill jag. Tack. Tack för att du fått mig att se de bästa hos människor och fått mig att uppskatta saker så mycket mer.
"If you love somebody, Better tell them while they’re here ’cause, They just may run away from you."
Drar till med en bild på mig och kära Alice, som det för övrigt var allt förlänge sen jag träffa..
